AI-förordningen (EU AI Act) är en av flera lagar som marknadsförare och andra som arbetar med marknadsföring behöver förstå på en övergripande nivå. AI-förordningen berör många av marknadsförarens arbetsuppgifter, inte bara AI-chatbotar, utan även exempelvis marketing automation, hur vi använder AI-funktioner i våra CRM-system och, inte minst, vårt dagliga arbete med innehåll för alla de olika marknadsföringskanaler vi arbetar med.
Därför har jag utgått från AI-förordningen och ställt några av de frågor som många av oss har: Hur påverkas marknadsföring och innehållsarbete av reglerna om transparens, märkning och olika aktörers ansvar?
Källa för artikelhänvisningar och definitioner: AI-förordningen, dvs EU AI Act Explorer. För hjälp på vägen har jag även byggt en interaktiv FAQ där du som marknadsförare kan ställa frågor om vad som gäller kopplat till AI-förordningen och få hjälp att tolka den i relation till dina specifika frågor. På svenska!
Disclaimer: Notera att detta inte är juridisk rådgivning, utan ett försök att förstå en lag, med hjälp av att ställa frågor till ett dokument, via en LLM, för att förstå hur vi marknadsförare ska navigera i vår vardag. Det går ej att direktlänka i EU:s AI Act Explorer, utan alla länkar går till det övergripande artikelnumret. Sedan får du själv scrolla ner till numret som är angivet, t.ex. om 50.4, scrolla ner från 50 till 50.4.
- Vilka är de huvudsakliga ansvariga parterna i AI-förordningen?
- Är ett litet företag eller en frilansare en deployer?
- Om jag använder AI för att redigera mina egna texter, räknas det som AI-genererat innehåll?
- Måste jag märka AI-redigerat innehåll för marknadsföring och kommunikation?
- Om jag använder HeyGen för att skapa en digital tvilling av mig själv eller en anställd, är det en deepfake?
- Om jag skapar YouTube-videor med min AI-avatar, måste jag märka dem som AI-genererade?
- Vad betyder ”allmänintresse” i AI-förordningen?
- Räknas vanlig företagsmarknadsföring som innehåll av allmänintresse?
- Om mitt företag publicerar en ESG- eller hållbarhetsrapport med hjälp av AI, måste den märkas?
- Om jag dikterar ett blogginlägg med hjälp av AI, räknas det som AI-genererat innehåll?
- Hur märker jag mitt bild- och videoinnehåll enligt AI-förordningen?
Fråga: Vilka är de huvudsakliga ansvariga parterna i AI-förordningen?
Svar: AI-förordningen använder flera olika aktörsroller. De kallas samlat för operators, alltså aktörer som på olika sätt hanterar AI-system i värdekedjan.
Enligt artikel 3.8 omfattar ”operator”:
- provider
- product manufacturer
- deployer
- authorised representative
- importer
- distributor
För marknadsförare är framför allt rollerna provider och deployer bra att förstå, men även andra roller kan bli relevanta beroende på hur ett AI-system tillhandahålls, används eller integreras i ett verktyg eller produkt.
1. Leverantör = Provider
En provider är den som utvecklar ett AI-system eller en generell AI-modell, eller låter utveckla den, lanserar den på marknaden eller tar den i bruk under sitt eget namn eller varumärke. Det gäller oavsett om systemet erbjuds mot betalning eller gratis.
Exempel: Open AI, Google, Anhropic
Definitionen finns i artikel 3.3.
För högrisk-AI innehåller AI Act omfattande skyldigheter för providers, bland annat kring regelefterlevnad, kvalitetsledningssystem, dokumentation, loggar, conformity assessment, EU-försäkran om överensstämmelse, CE-märkning och registrering.
Se särskilt artikel 16.
2. Användare = deployer
En deployer är den som använder ett AI-system under sin auktoritet, förutom när AI-systemet används i en personlig och icke-professionell aktivitet.
Definitionen finns i artikel 3.4.
För marknadsförare betyder det ofta att ett företag, en byrå, en frilansare eller en konsult är deployer när de använder ett AI-verktyg i sin yrkesmässiga verksamhet.
För högrisk-AI innehåller artikel 26 särskilda skyldigheter för deployers, till exempel kring att använda systemet enligt instruktionerna, säkerställa mänsklig tillsyn och följa upp användningen.
Se artikel 26.
3. Importör = Importer
En importer är en EU-etablerad aktör som släpper ut ett AI-system på EU-marknaden när systemet bär ett namn eller varumärke från en aktör utanför EU.
Definitionen finns i artikel 3.6.
För högrisk-AI innehåller artikel 23 bland annat krav på att importören kontrollerar att relevanta bedömningar har genomförts och att systemet har teknisk dokumentation, CE-märkning, EU-försäkran om överensstämmelse och instruktioner.
Se artikel 23.
4. Distributör = distributor
En distributor är en aktör i leveranskedjan, annan än provider eller importer, som gör ett AI-system tillgängligt inom EU.
Definitionen finns i artikel 3.7.
För högrisk-AI innehåller artikel 24 bland annat krav på att distributören kontrollerar CE-märkning, EU-försäkran om överensstämmelse, instruktioner och att vissa skyldigheter hos provider och importer är uppfyllda.
Se artikel 24.
5. Auktoriserad representant = authorised representative
En authorised representative är en EU-etablerad fysisk eller juridisk person som har fått och accepterat ett skriftligt mandat från en provider att utföra vissa skyldigheter och procedurer enligt AI-förordningen.
Definitionen finns i artikel 3.5.
För providers av högrisk-AI-system finns särskilda regler i artikel 22.
6. Produkttillverkare = product manufacturer
En product manufacturer är också en av de aktörer som ingår i begreppet ”operator” enligt artikel 3.8.
Rollen blir bland annat relevant när ett högrisk-AI-system är en säkerhetskomponent i en produkt som omfattas av viss EU-lagstiftning. I de situationer som beskrivs i artikel 25 kan produkttillverkaren betraktas som provider av högrisk-AI-systemet.
Se artikel 25.
Viktig nyans: rollen kan ändras
En deployer, importör, distributör eller annan tredje part kan i vissa situationer betraktas som provider av ett högrisk-AI-system.
Det kan till exempel ske om aktören:
- sätter sitt eget namn eller varumärke på ett högrisk-AI-system som redan har släppts på marknaden eller tagits i bruk,
- gör en väsentlig ändring av ett högrisk-AI-system så att det fortfarande är ett högrisk-AI-system,
- eller ändrar det avsedda syftet för ett AI-system på ett sätt som gör att systemet blir ett högrisk-AI-system.
Då omfattas aktören av provider-skyldigheterna enligt artikel 16.
Detta följer av artikel 25.1.
För de flesta marknadsförare och småföretag är deployer-rollen ofta den första rollen att titta på. Men om man bygger, paketerar eller erbjuder ett AI-system under eget namn behöver provider-rollen också bedömas.
Fråga: Är ett litet företag eller en frilansare en deployer?
Svar: Ja, om du använder ett AI-system i din yrkesmässiga verksamhet kan du omfattas av definitionen av deployer.
En deployer är en fysisk eller juridisk person, en offentlig myndighet, en byrå eller annan verksamhet som använder ett AI-system under sin auktoritet, förutom när systemet används i en personlig och icke-professionell aktivitet.
Det framgår av artikel 3.4.
Det betyder att definitionen kan omfatta dig som använder AI yrkesmässigt som till exempel:
- frilansare
- soloentreprenör
- konsult
- byrå
- mindre företag
- större organisation
Vilka skyldigheter du sedan omfattas av beror på vilken typ av AI-system det handlar om och hur det används.
För högrisk-AI finns särskilda deployer-skyldigheter i artikel 26.
Artikelhänvisning: artikel 3.4 och, för högrisk-AI, artikel 26.
Fråga: Om jag använder AI för att redigera mina egna texter, räknas det som AI-genererat innehåll?
Svar: Det kan beskrivas som AI-assisterat innehåll, men AI-förordningen gör inte en enkel, generell uppdelning mellan ”AI-assisterat” och ”AI-genererat” innehåll i alla situationer.
Det viktiga är i stället vilken del av artikel 50 som eventuellt blir relevant.
Om du själv har skrivit originaltexten och AI hjälper dig med standardredigering, till exempel:
- grammatik
- stavning
- tonalitet
- tydlighet
- kortning
- struktur
- enklare omskrivningar
Det finns en nyans i artikel 50.2.
Den säger att providerns skyldighet att se till att syntetiskt innehåll märks i ett maskinläsbart format inte gäller i den utsträckning AI-systemet har en assisterande funktion för standardredigering eller inte väsentligt förändrar inputdata eller dess innebörd.
Det är alltså bra att skilja på att använda AI som redigeringsverktyg och att använda AI för att generera eller väsentligt förändra innehåll.
Exempel på vanliga AI-assisterande typer av redigering’
- Redigera ett LinkedIn-inlägg i en LLM.
- Förbättra grammatiken i en artikel.
- Anpassa tonaliteten i ett nyhetsbrev.
- Korta ned copy för sociala medier.
- Göra en text mer lättläst utan att väsentligt förändra budskapet.
Om texten publiceras för att informera allmänheten om en fråga av allmänintresse behöver även artikel 50.4 finnas med i bedömningen.
Artikelhänvisning: artikel 50.2 och, när det är relevant, artikel 50.4.
Fråga: Måste jag märka AI-redigerat innehåll för marknadsföring och kommunikation?
Svar: I de flesta vanliga marknadsföringssituationer: nej, inte bara för att AI har hjälpt dig att skriva, redigera eller förbättra innehållet.
Om du till exempel använder AI för att rätta grammatik, ändra tonalitet, korta ned en text eller förbättra strukturen, betyder det inte automatiskt att innehållet måste märkas som AI-genererat.
Det finns ett uttryckligt undantag i artikel 50.2 för AI-system som används för assisterande standardredigering eller som inte väsentligt förändrar den input du har lämnat eller dess innebörd.
Men, här kommer den viktiga nyansen, artikel 50 innehåller flera olika transparenskrav. Vilket krav som blir relevant beror därför på hur AI används, inte bara på att AI har varit inblandat.
När kunden interagerar direkt med AI (Artikel 50.1)
Om ett AI-system är avsett att interagera direkt med människor ska systemet vara utformat så att personen får veta att hen interagerar med AI, om det inte redan är uppenbart utifrån sammanhanget.
För oss som arbetar med marknadsföring och kommunikation kan det till exempel handla om AI-chatbotar, AI-kundsupport, AI-assistenter i meddelandetjänster eller annan automatiserad kunddialog.
Det här är förmodligen en av de enklaste reglerna att känna igen i vardagen: pratar kunden med AI ska kunden som utgångspunkt förstå det.
Artikelhänvisning: artikel 50.1.
Teknisk märkning av syntetiskt innehåll (Artikel 50.2)
Här är det viktigt att hålla koll på vem regeln riktar sig till.
Artikel 50.2 gäller providers, alltså de som tillhandahåller AI-systemet.
Providers av AI-system, inklusive general-purpose AI-system, som genererar syntetiskt ljud-, bild-, video- eller textinnehåll ska se till att output märks i ett maskinläsbart format och kan identifieras som artificiellt genererat eller manipulerat. Tex voice-overs som skapats med hjälp av 11Labs eller Descript.
Men det finns ett viktigt undantag: kravet gäller inte i den utsträckning AI-systemet bara används för assisterande standardredigering eller inte väsentligt förändrar din input eller dess innebörd.
Så om du använder ett AI-verktyg för att exempelvis putsa en text du redan har skrivit är det inte samma situation som när ett system genererar helt nytt syntetiskt innehåll.
Artikelhänvisning: artikel 50.2.
Emotion recognition och biometrisk kategorisering (Artikel 50.3)
Den här delen är mer specialiserad och är normalt inte det första en marknadsförare behöver oroa sig för.
Deployers som använder ett emotion recognition-system eller ett biometriskt kategoriseringssystem ska informera de personer som exponeras för systemet.
Här är en viktig detalj: AI-förordningen definierar dessa system utifrån användningen av biometriska data. Det handlar alltså inte automatiskt om vanlig sentimentanalys av en kundrecension eller om att AI sammanfattar vad någon har skrivit i ett supportärende.
Det kan däremot bli relevant om ett företag använder AI-system som försöker identifiera känslor, intentioner eller kategorisera människor utifrån biometriska data.
Artikelhänvisning: artikel 3.39, artikel 3.40 och artikel 50.3.
Deepfakes och viss AI-genererad text om frågor av allmänintresse (Artikel 50.4)
Här finns två olika situationer som är särskilt bra att känna till.
Den första gäller deepfakes. Om en deployer använder AI för att generera eller manipulera bild-, ljud- eller videoinnehåll som utgör en deepfake ska det framgå att innehållet har genererats eller manipulerats på ett artificiellt sätt.
Den andra gäller AI-genererad eller AI-manipulerad text som publiceras i syfte att informera allmänheten om frågor av allmänintresse.
För just text finns dessutom ett viktigt undantag: upplysningsskyldigheten gäller inte när det AI-genererade innehållet har genomgått mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och en fysisk eller juridisk person har det redaktionella ansvaret för publiceringen.
Det är alltså här den mänskliga granskningen och det redaktionella ansvaret blir relevant, inte som ett generellt undantag för allt marknadsföringsinnehåll.
Artikelhänvisning: artikel 50.4.
Hur informationen ska ges (Artikel 50.5)
Om du omfattas av någon av transparensskyldigheterna i artikel 50.1–50.4 finns också krav på hur informationen ska ges.
Den ska vara tydlig och särskiljbar och lämnas senast vid den första interaktionen eller exponeringen. Informationen ska också uppfylla tillämpliga krav på tillgänglighet.
För en marknadsförare är den praktiska slutsatsen ganska enkel: om du behöver vara transparent med AI-användningen ska informationen inte gömmas undan någonstans där mottagaren rimligen missar den.
Artikelhänvisning: artikel 50.5.
Vad behöver jag som marknadsförare komma ihåg?
Du behöver inte börja märka allt innehåll med ”AI-genererat” bara för att du använder AI i ditt dagliga arbete.
Börja i stället med frågan:
Hur använder vi AI i just det här fallet?
Är det ett redigeringsverktyg?
- Pratar kunden direkt med AI? Använder vi biometriska data (analys av röster för att identifiera känslor)?
- Är innehållet inom ramen för vad AI-förordningen definierar som en deepfake?
- Eller publicerar vi AI-genererad text för att informera allmänheten om en fråga av allmänintresse?
Det är de frågorna som hjälper dig att hitta rätt del av artikel 50.
Fråga: Om jag använder HeyGen för att skapa en digital tvilling av mig själv eller en anställd, är det en deepfake?
Svar: Det kan vara det.
Det avgörande är inte vilket verktyg du använder, utan om innehållet uppfyller definitionen av en deepfake i artikel 3.60.
En deepfake är AI-genererat eller AI-manipulerat bild-, ljud- eller videoinnehåll som liknar existerande personer, objekt, platser, entiteter eller händelser och som felaktigt skulle kunna framstå som autentiskt eller sant.
En realistisk AI-avatar eller digital tvilling av en verklig person kan därför omfattas om materialet kan få det att framstå som att personen faktiskt har sagt eller gjort det som visas.
Viktig nyans om samtycke
Samtycke från personen kan förstås vara viktigt i andra sammanhang, men artikel 50.4 anger inte samtycke som ett undantag från transparensskyldigheten för deepfakes.
Frågan enligt AI-förordningen är därför fortfarande om innehållet utgör en deepfake och, om det gör det, om det upplyses om att materialet har genererats eller manipulerats på ett artificiellt sätt.
Vad betyder det i praktiken?
Om din digitala tvilling omfattas av deepfake-definitionen ska du alltså vara transparent med att materialet är artificiellt genererat eller manipulerat.
Artikel 50.5 säger att informationen ska vara tydlig och särskiljbar och lämnas senast vid den första exponeringen.
Artikelhänvisning: artikel 3.60, artikel 50.4 och artikel 50.5.
Fråga: Finns det marknadsföringsinnehåll eller AI-användning som faktiskt kan behöva transparens eller märkning?
Svar: Ja. Fyra delar av artikel 50 är särskilt bra för en marknadsförare att känna till.
1. AI-chatbotar och AI-assistenter i kundkommunikation
Om ett AI-system är avsett att interagera direkt med människor ska systemet vara utformat så att de informeras om att de interagerar med AI, om detta inte redan är uppenbart i sammanhanget.
Exempel:
- chatbotar på webbplatser
- AI-kundsupport
- AI-assistenter i meddelandetjänster
- automatiserade dialogflöden/market automation flöden
Artikelhänvisning: artikel 50.1.
2. Syntetiskt innehåll och providerns tekniska märkning
Providers av AI-system som genererar syntetiskt ljud-, bild-, video- eller textinnehåll ska som utgångspunkt se till att output är märkt i ett maskinläsbart format och kan identifieras som artificiellt genererat eller manipulerat.
Det finns bland annat ett undantag för assisterande standardredigering eller när systemet inte väsentligt förändrar inputdata eller dess innebörd.
Artikelhänvisning: artikel 50.2.
3. Emotion recognition och biometrisk kategorisering
Om ett företag använder ett emotion recognition-system eller ett biometriskt kategoriseringssystem ska berörda personer informeras om hur systemet används.
Artikelhänvisning: artikel 50.3.
4. Deepfakes och viss AI-genererad text
Om AI används för att generera eller manipulera bild, ljud eller video som utgör en deepfake ska deployern informera om att innehållet har genererats eller manipulerats på ett artificiellt sätt.
Artikel 50.4 omfattar också AI-genererad eller AI-manipulerad text som publiceras för att informera allmänheten om frågor av allmänintresse, med det särskilda undantaget för mänsklig granskning eller redaktionell kontroll tillsammans med redaktionellt ansvar.
Fråga: Om jag skapar YouTube-videor med min AI-avatar, måste jag märka dem som AI-genererade?
Svar: Om AI-avataren uppfyller definitionen av en deepfake enligt artikel 3.60 ska du upplysa om att innehållet har genererats eller manipulerats på ett artificiellt sätt.
Det kan exempelvis vara relevant när en AI-avatar realistiskt efterliknar en verklig person och materialet felaktigt skulle kunna framstå som autentiskt eller sant.
Det här regleras i artikel 50.4.
AI-förordningen anger inte någon specifik standardfras som måste användas. Däremot säger artikel 50.5 att informationen ska vara tydlig och särskiljbar och ges senast vid den första exponeringen.
För en marknadsförare är den praktiska poängen därför ganska enkel: om videon är en deepfake ska tittaren få tydlig information om att materialet är artificiellt genererat eller manipulerat.
Artikelhänvisning: artikel 3.60, artikel 50.4 och artikel 50.5.
Fråga: Vad betyder ”allmänintresse” i AI-förordningen?
Svar: AI-förordningen använder begreppet ”matters of public interest” i artikel 50.4, men ger ingen tydlig definition av begreppet i artikel 3.
Därför är det klokt att vara lite försiktig med att skapa listor över vad som ”alltid är eller inte är” en fråga av allmänintresse.
Det artikel 50.4 säger är att regeln gäller AI-genererad eller AI-manipulerad text som:
- publiceras,
- i syfte att informera allmänheten,
- om en fråga av allmänintresse.
Då ska det som utgångspunkt anges att texten har genererats eller manipulerats på ett artificiellt sätt.
Det finns samtidigt ett viktigt undantag när innehållet har genomgått mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och en fysisk eller juridisk person har det redaktionella ansvaret för publiceringen.
Det är alltså inte bara ämnet i sig som är relevant. Syftet med publiceringen och den redaktionella processen spelar också roll.
Artikelhänvisning: artikel 50.4.
Fråga: Räknas vanlig företagsmarknadsföring som innehåll av allmänintresse?
Svar: Att en text är företagsmarknadsföring betyder inte i sig att den omfattas av transparenskravet i artikel 50.4.
Artikel 50.4 gäller en mer specifik situation: när AI används för att generera eller manipulera text som publiceras i syfte att informera allmänheten om en fråga av allmänintresse.
Det viktiga är inte att ett företag står bakom texten, utan vad texten handlar om och varför den publiceras.
Om AI har hjälpt dig att skriva vanlig företagskommunikation behöver du alltså inte automatiskt utgå från att artikel 50.4 gäller. Men om företaget använder AI för att generera eller manipulera text som publiceras för att informera allmänheten om en fråga av allmänintresse, då behöver du titta närmare på den här bestämmelsen.
En enkel kontrollfråga:
Publicerar vi den här AI-genererade eller AI-manipulerade texten för att informera allmänheten om en fråga av allmänintresse?
Nej: då är det inte den situation som artikel 50.4 beskriver.
Ja: då behöver artikel 50.4 bedömas.
Det finns dessutom ett viktigt undantag för sådan text: upplysningsskyldigheten gäller inte om det AI-genererade innehållet har genomgått mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och en fysisk eller juridisk person har redaktionellt ansvar för publiceringen.
En viktig nyans
Även om just regeln om text och allmänintresse inte är relevant, kan andra delar av artikel 50 bli det. Till exempel kan direkt AI-interaktion omfattas av artikel 50.1, emotion recognition eller biometrisk kategorisering av artikel 50.3, och deepfakes av artikel 50.4.
Artikelhänvisning: främst artikel 50.4.
Fråga: Om mitt företag publicerar en ESG- eller hållbarhetsrapport med hjälp av AI, måste den märkas?
Svar: Normalt inte om AI bara har hjälpt till att redigera en text som ni själva har tagit fram.
Om ni till exempel använder AI för att:
- korrekturläsa
- förbättra språk och tonalitet
- korta ned text
- strukturera innehåll
- göra texten mer lättläst
behöver rapporten inte märkas bara för att AI har använts på det sättet.
I artikel 50.2 finns ett uttryckligt undantag från providerns krav på maskinläsbar märkning när AI-systemet används för assisterande standardredigering eller inte väsentligt förändrar den input som användaren har lämnat eller dess innebörd.
En viktig nyans att ta i beaktande
En hållbarhets- eller ESG-rapport kan förstås som att handla om frågor av bredare samhällsintresse.
Om AI används för att generera eller manipulera själva texten, och texten publiceras i syfte att informera allmänheten om en fråga av allmänintresse, kan artikel 50.4 därför bli relevant.
Men även där finns ett viktigt undantag: upplysningsskyldigheten gäller inte om det AI-genererade innehållet har genomgått mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och en fysisk eller juridisk person har redaktionellt ansvar för publiceringen.
För en marknadsförare eller kommunikationsavdelning blir frågan därför egentligen:
- Har AI bara hjälpt oss att redigera rapporten, eller har AI genererat innehåll som vi publicerar för att informera allmänheten om en fråga av allmänintresse?
- Och om AI har genererat innehållet: har vi granskat det och tagit ett tydligt redaktionellt ansvar för det?
Artikelhänvisning: artikel 50.2 och artikel 50.4.
Fråga: Om jag dikterar ett blogginlägg med hjälp av AI, räknas det som AI-genererat innehåll?
Svar: Om du själv formulerar innehållet genom att prata och AI bara hjälper dig att omvandla dina ord till skriven text, är det i praktiken fortfarande ditt innehåll.
Tänk på AI som ett dikterings- eller transkriberingsverktyg: du står för tankarna, formuleringarna och budskapet, medan AI hjälper dig att få ned det i textformat.
Så om du till exempel säger:
”Jag tycker att marknadsförare behöver bli bättre på att förstå hur AI används i det dagliga arbetet.”
och AI skriver ned samma budskap åt dig, har AI framför allt hjälpt dig att transkribera det du själv har sagt.
Det blir en annan situation om du ber AI att ta din diktering och sedan:
- skriva om resonemanget,
- lägga till egna stycken,
- utveckla argument,
- skapa nya exempel,
- eller generera större delar av blogginlägget åt dig.
Då har AI inte längre bara transkriberat dina ord, utan också varit med och genererat eller manipulerat texten.
Det betyder fortfarande inte automatiskt att blogginlägget måste märkas som AI-genererat.
För en marknadsförare blir artikel 50.4 framför allt relevant om AI-genererad eller AI-manipulerad text publiceras i syfte att informera allmänheten om en fråga av allmänintresse.
Och även där finns ett undantag om innehållet har genomgått mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och en fysisk eller juridisk person har det redaktionella ansvaret för publiceringen.
En enkel tumregel
Du pratar → AI skriver ned: AI fungerar som ett verktyg för diktering eller transkribering.
Du pratar → AI skriver om, utvecklar och lägger till innehåll: då har AI också varit med och genererat eller manipulerat texten.
Det är alltså inte användningen av AI i sig som avgör, utan vad AI faktiskt gör med ditt innehåll.
Artikelhänvisning: artikel 50.2 och artikel 50.4.
Fråga: Hur märker jag mitt bild- och videoinnehåll enligt AI-förordningen?
Svar: EU har tagit fram och testat ikoner för video och bild som genereras eller redigeras med hjälp av AI. Här hittar du ikonerna som du kan ladda ner baserat på de olika kategorierna.
När ska ikonerna tillämpas?
Grundikon
När den ska användas:
När AI har använts för att skapa deepfake-innehåll (bild, ljud eller video) eller publicerad text, eller när en anpassad textetikett eller ett interaktivt andra informationslager används.
Exempel på användning:
- Deepfake-video med textetiketten ”röster genererade med AI”, följt av grundikonen.
Helt AI-genererat
När den ska användas:
När hela deepfake-innehållet (bild, ljud eller video) eller texten är helt genererad av AI, utan några delar skapade av människor eller mänsklig redaktionell kontroll (utöver promptning).
Exempel på användning:
- Helt AI-genererade deepfake-videor med politiker eller fiktiva händelser.
- Musik eller konst som är helt skapad av AI.
- AI-genererade nyhetssammanfattningar.
Delvis AI-modifierat
När den ska användas:
När befintligt, innehåll skapat av människor delvis har modifierats med AI så att det blir en deepfake, eller när text om frågor av allmänintresse har modifierats med AI.
Exempel på användning:
- Ett ansikte i ett autentiskt fotografi byts ut mot en politikers ansikte med hjälp av AI.
- Autentiska fotografier av en tom lägenhet möbleras med hjälp av AI.
Kort tumregel för marknadsförare
Du behöver inte utgå från att innehåll måste märkas bara för att AI har hjälpt dig att skriva, strukturera, förkorta, korrekturläsa eller slipa ditt budskap.
Fråga i stället hur AI används. Gör en särskild transparensbedömning när AI används för:
- Direkt interaktion med människor, till exempel chatbotar (50.1)
- Skapa syntetiskt innehåll där providerns tekniska märkning kan vara relevant (t.ex. den lilla stjärnan i det högra nedre hörnet när du skapar bilder i Gemini/Nano Banana) . (50.2)
- Emotion recognition eller biometrisk kategorisering (50.3)
- Deepfakes, (3.60 och 50.4)
- AI-genererad eller AI-manipulerad text som publiceras för att informera allmänheten om frågor av allmänintresse, (50.4)
- När information ska lämnas enligt artikel 50.1–50.4 ska den ges tydligt och särskiljbart senast vid den första interaktionen eller exponeringen. Det följer av artikel 50.5.
Den enklaste frågan att ta med sig:
”Hur har vi använt AI, och vilken skyldighet blir relevant i just det här fallet?”
Källa: AI-förordningen Explorer.
